god is a comedian playing to an audience afraid to laugh.

Jag kan inte bestämma mig för om jag är fullkomligt överlycklig över att Mark Ronson tävlade i förra veckans Never Mind the Buzzcocks eller inte. Han var inte särskilt rolig (dock trumfade han utan problem resterande medverkande utan komikerkarriärer), jag tycker inte överdrivet mycket om musiken han producerar (Amy Winehouse! Maroon 5 (som jag fullkomligt avskyr)! Robbie Williams! - den förstnämnda håller högst kvalitet, i vilket fall), och jag vet inte om jag kan respektera någon som dj:ade när Katie Holmes gifte sig med Tom Cruise.

Men. Jag tycker på något förbannat outgrundligt sätt att han är ganska attraktiv. Det kan ha att göra med hans ashkenasiska föräldrar - som något ur en dålig komedi om minoritetstereotyper attraheras jag ganska direkt av folk som är judar. Som om min sketna kropp verkligen vill att jag ska föra den lilla, lilla bit judendom jag har vidare och se till att mina barn får ordentliga Bar och Bat Mitzvor. Jo, jo, och hittar jag mig en amerikan från New Jersey så kan någon säkert skräna Three Times a Lady på min begravning också. Man ska leva upp till stereotyper om folket man tillhör.

I vilket fall som helst, ovan finns Mark Ronson och annat folk i torsdagens avsnitt (och har ni ännu inte förstått storheten med Never Mind the Buzzcocks rekommenderar jag avsnitt två ur säsong tjugo samt avsnitt fyra ur säsong tjugoett. På YouTube, naturligtvis.). Avgör själva om Mark är a) slemmig, b) obekväm som satan eller c) konstigt nog attraktiv trots att han ser ut som någon från The Kooks.